HEM

Tankar om saker som gör livet bättre
– från life hacks till tarmbakterier

Ett nötmjölbröd som faktiskt liknar ett bröd

kategorier:
Hälsa Recept

Jag har testat ganska många olika saker som olika bloggare och receptsidor kallar för bröd men med olika nötmjöl som bas i stället för spannmål. Och de flesta har blivit sådär. Antingen blir de väldigt svampiga (sannolikt pga att de har ägg i sig), eller så faller de i smulor så fort man försöker skära dem, eller så blir de supertorra. Men i dag hittade jag faktiskt ett recept som fungerade. På Metro Mode, av alla ställen. Så här såg det ut:

3 ägg
2 dl valfri mjölk
0,5 dl kokosmjöl
1 dl mandelmjöl
1 dl fiberfin (jag vet inte vad det är, så jag tog 0,75 dl maizena och 0,25 dl mandelmjöl i stället)
2 tsk bakpulver (jag tog 1 tsk bikarbonat)
1 msk fiberhusk
1 krm salt (hade behövts lite mer)
1 msk brödkryddor (tog 0,75 för barnens skull, borde ha tagit en hel)

Och så här gjorde man: Sätt ugnen på 200 grader. Klä en brödform med bakplåtspapper, jag använde en ca 25×40 cm glasform. Vispa äggen luftiga. Vispa därefter ner mjölken. Blanda de torra ingredienserna och blanda dem med mjölken och äggen till en jämn smet. Häll smeten i formen och sätt i mitten av ugnen. Grädda sedan i 30-40 minuter. Brödet ska ha en krispig yta och motståndet ska kännas stumt när du ”slår” lite lätt på det i mitten. Om det sjunker ner i mitten låter du det vara inne ett tag till. Förvara brödet i kylskåpet.

Det a) såg gott ut, b) luktade gott, c) var lätt att skära och d) var supergott med smör på! Bilden är inte den finaste, och visar dessutom bara typ halva brödet eftersom resten var uppätet 🙂

Tyvärr var barnen inte lika imponerade, men det beror förmodligen på att vi nästan aldrig har mjukt bröd hemma. De ville ha Wasa Sport i stället. Och det är ju inte helt dåligt.

Defense by diversity

Den som har läst lite i min blogg har nog snappat upp att jag lägger mycket tid just nu på att lära mig mer om mikrobiomet, eller tarmfloran, eller alla de små organismer som lever i vårt tarmsystem och gör allt de kan för att hålla oss friska – om vi låter dem. Och hjälper dem. Anledningen är dels att jag behöver det själv, för att hålla ordning på min mage som behöver all hjälp den kan få. Men kanske ännu mer att hjälpa min lilla dotter, som under sina tre första år har hunnit med minst 15 antibiotikakurer för allt från öroninflammation till urinvägsinfektion. När jag tappade räkningen började jag bli orolig på riktigt, och nu vill jag göra allt jag kan för att hon ska slippa få fler kurer – och sabotera sitt lilla immunförsvar ännu mer.

Härom dagen snubblade jag över en gammal artikel (från 2006) i Läkartidningen, “Den bioekologiska medicinen har kommit för att stanna”. Det stod en himla massa intressanta saker i den, bland annat om resistenta bakterier vilket jag tycker är så läskigt att jag knappt ens vågar läsa om det. Så i stället fastnade jag för begreppet “defense by diversity”: att vi behöver mångfald i vår tarmflora för att hålla oss friska, och för att kunna ha det måste vi ha mångfald i det vi äter. För eftersom huvuddelen av vårt immunsystem finns i mag-tarmkanalen påverkas det väldigt mycket av vad vi äter – och inte äter.

Just det där sista, vad vi inte äter, är ett stort problem i dag. Enligt artikeln (som visserligen är tio år gammal, men jag tror inte att siffrorna är bättre i dag) så beräknas det att våra förfäder på stenåldern åt omkring 500 olika plantor under ett år. I dag kommer 75 procent av det vi äter från 17 plantor, och 50 procent från 8 sädesslag. Hälften av det vi äter kommer alltså från åtta sädesslag. Som ofta är polerade och befriade/berövade från groddar, skal och kärnor för att bli vita och fina att baka med. Vi äter alltså dels mycket mindre varierat, dels mycket mindre fibrer, vilket jag även skrev om för ett tag sen. Och det är inte bra för vår hälsa. Enligt artikeln försvinner stora delar av vår skyddsflora efter bara några timmar om vi blir svårt sjuka, och det tar månader eller år att återställa den efter en antibiotikakur.

Eftersom jag bryr mig väldigt mycket om vad jag äter är jag nog inte ett särskilt representativt exempel, men jag testade att skriva upp vad jag äter under två dagar bara för att kolla. Mycket tack vare mina morgon-smoothie bowls kom jag upp i 48 olika saker, varav 33 växter och 4 spannmål. 4 saker var mjölkprodukter, 5 animaliska (kött/fisk/fågel/ägg) och 7 gröna blad. För barnen var det 30 olika saker, även det mest tack vare smoothie bowlsen. För tyvärr är det mest där de får i sig grönsaker, förutom morot och möjligen någon fler sak. Och lilla tjejen borde äta mer av den. Men jag är glad att hon ens äter lite, för varje tugga är ett framsteg. Hela listan finns nedan för den som är nyfiken.

Vad ska man göra då? För det låter ju inte särskilt upplyftande det här. Jo, det gick även att läsa ut lite om det ur artikeln.

– Vi bör äta mer varierat och öka mängden av av olika saker, framför allt växter, som bakterierna kan utvinna viktiga skyddsämnen ur. Kålgrönsaker, grönt te, chili, äpplen, kryddnejlika, rabarber, citrusfrukter, bär, lök, gurkmeja, jordnötter och faktiskt även kaffe och rödvin innehåller nyttiga substanser. Färsk frukt och grönsaker är bra överhuvudtaget, helst råa, för bakterierna dör vid upphettning. Om man fermenterar dem (modell surkål) får de tvärtom mer och bättre bakterier i sig, så fermenterat är bra. Probiotika gör enligt artikeln begränsad nytta, men de kan få mer effekt om man kombinerar dem med den sorts fibrer som de lever på. Det skrev jag också om i det tidigare inlägget, så ös på med jordärtskockor, lökar, legymer, sparris, råa rotfrukter och bananer samt kokt kall potatis eller ris.

Och försök stressa mindre! För det mår varken vi eller våra små vänner i mikrobiomet bra av.

 

Livsmedel2dagar